söndag 18 februari 2018 - 22:23

Valet föll på... *trumvirvel*

Tack till alla som tog sig tid att svara på mina tre frågor för att komma någonvart i den här kompost-djungel. Det finns ju plus och minus med allting, men som det ser ut nu så blir det en...

 

Biolan Pikakompostori,

för om flera säger att det sköter sig själv och gör näringsrik jord snabbt – ja, då kryssade den i alla mina kriterier.

 

Hade jag däremot haft pms hade säkert valet fallit på höns, eftersom de tydligen äter typ allt. Bokashi verkar väldigt intressant, och kanske är det något vi kommer att testa på – men inte nu.

Att bygga en egen kompost vore ju det mest ekonomiska och kreativa valet, men då tar det även längre att få bra jord, och ni kanske har förstått hur det ligger till med mitt tålamod. Hehe.

 

För att svara på era frågor så bor vi inte i tätområde, utan i en skog. Typ. Så det är ingen som kommer att påverkas av vår kompost. Flugor finns det i naturen, så kanske de hålls till komposten och inte inne i huset sen. Fredrik är mycket trädgårdsintresserad så han kommer väl ha mest lycka och nytta av denna jord, och jag ser mest fram emot att få äta bär och frukter från egna trädgårdsträd vi planterat med den näringsrika jorden.

 

 

Har du kanske själv en Biolan Pikakompostori?

Hur har din upplevelse varit?

söndag 18 februari 2018 - 06:33

24 timmar utan att klaga

Först och främst;

tack för alla kommentarer angående komposten på inlägget under detta. Fortsätt skriv om du har kompost, vad du har och vad dina erfarenheter är. Jag ska bara arbeta några timmar och sen ska jag svara på alla era kommentarer.

 

För det andra;

hade egentligen inte tänkt blogga nu innan jag åker iväg på söndagsarbete men såg att mamma delat en status om en utmaning, och plötsligt kände jag mig lite äventyrlig och tänker haka på. Det handlar om något jag gjort förr, och nu igen ska jag alltså gå 24 timmar utan att klaga.

 

Många kanske tror det är enkelt, men många och även jag, inser inte hur lätt vi människor har för att klaga. Är det inte över räkningar så kan det vara om vädret eller mensvärken. Och hur mycket man än klagar över det så kommer fortfarande räkningar att rulla in, samtidigt som att vädret inte är något man kan ha makten över. Mensvärken är kvar även hur många gånger man säger "Faaan fan vad jag har ont". Testad sak.

 

Så från och med nu och 24 timmar framåt ska jag inte klaga en enda gång, och jag ser fram emot att se hur livet förändras. Och framförallt hur pass medveten jag måste bli om mina egna tankar innan jag yttrar dem. 

 

lördag 17 februari 2018 - 10:30

Jag behöver din hjälp (samt tips och råd)!

Nu behöver jag er hjälp!

 

Jag och Fredrik ska nu ta och bli med kompost, men vi behöver lite hjälp i kompost-djungeln. Det ska behöva vara en kompost vi kan använda oss av året runt, som är bra men ändå inte kostar skjortan.

Så nu har jag tre frågor till dig:

 

1. Använder du dig av kompost, och vilken slags kompost är det?

2. Vad har du för erfarenhet av kompost?

3. Tips och råd?

 

compost 419261 1280bild från pixabay

 

lördag 17 februari 2018 - 06:00

Lite mer utvilad.

När det här blogginlägget publiceras så innebär det att jag har endast en timme kvar av min två veckors långa semester.
En semester som har varit helt underbar, av många orsaker.

 

1. Jag har inte behövt bygga något hus. Jämfört med förra årets semester, då all tid gick tid att bygga huset, har jag nu istället bara fått mysa i huset.

2. Fick umgås med mamma i nästan tre hela dagar, och det var så roligt. Vi gjorde egentligen ingenting stort, förutom att montera fast postlådan. Men det viktigaste är inte vad man gör eller att man hela tiden har någonting på gång, utan att man umgås, mår bra och har roligt.

3. Jag har fått sova. Även om jag sovit bättre än någonsin sen vi flyttade till huset, så har det varit så skönt att i nästan två veckors tid verkligen bara vila och ta igen sig.

4. Är fortfarande så tacksam efter förra helgen inflyttningsfest att det inte alls gör någonting att spendera denna helg i arbetets tecken.

5. Har lyckats släppa arbetet totalt. Det är något man får öva på lite innan man verkligen lär sig att lämna arbetet samtidigt som man stiger ut genom dörren och åker hem, men jag verkar ha lyckats klara av det bra.

6. Jag har fått shoppa vid LIDL. Är fortfarande helt extas över hur mycket god mat jag fick för billig peng.

7. Jag har ätit så mycket otroligt god mat.

8. Det har varit vackert väder.

9. Det gjorde mig glad att få se Fredrik köra snöskoter. Det har som inte varit någon riktig vinter egentligen sen jag flyttade till Petalax 2013, så jag är glad att han nu – första vintern vid huset, fick åka snöskoter igen. Katterna gillade också att gå runt i skoterspåren på gården.

10. Jag och Fredrik har umgåtts, haft roligt och bara fått vara tillsammans. Det finns mycket som är viktigt här i världen, men för mig kommer absolut kärleken på första plats. Att få vara tillsammans med sina bästa vän och bara få må bra, det gör mitt hjärta så varmt och jag uppskattar det så mycket.

Tack Fredrik för den här semestern. Det här kommer jag att minnas länge.

 

..och mycket mer, men det här det som slapp med på min topp tio-lista från semestern. Nu åker jag iväg till arbetet, lite mer utvilad.

 

 

fredag 16 februari 2018 - 11:47

Superenkel sushi, utan kolhydrater!

Om det är något som jag verkligen saknar, nu när jag äter kolhydratfattig kost, så är det sushi. Förstår som inte hur ris och en liten fiskbit kan vara så gott, speciellt med wasabi och soja. Men det är det. Igår kunde jag intehålla mig längre, utan behövde stilla min sushi-abstinens och gjorde denna variant som är mer lämpad om man vill hålla bort snabba kolhydrater men ändå njuta av smaken av sushi.

 

Har ju förr delat med mig av recept på LCHF-sushi, här hittar du det, men på senare tid har jag fått problem med hälsan av vissa grönsaker (mer om det kanske en annan gång) och kunde inte använda mig av blomkålen igår. Så testade något nytt, och det blev succé. Mindre klott, mindre ingredienser och en glad mage efteråt.

 

lchf sushi 1

 

Vad du behöver:

Kallrökt skivad lax

Philadelphiaost

Majonnäs

Avokado (eller gurka eller något annat gott om du hellre vill ha det)

Sesamfrön

 

Gör så här:

Lägg ut en skiva lax på ett skärbräde / tallrik och bre över lite philadelphiaost. Lägg en liten klick majonnäs och en bit avokado och rulla sedan ihop allt så det blir en fin rulle. Rulla den även i sesamfrön, för det är bra för magen och så blir det snyggare.

Lägg sedan i kylskåpet en stund och avnjut den sedan med lite soja om du vill. De är goda utan också.

 

Här hade jag gärna haft i lite noriblad, wasabi och hackad gräslök - men det verkade som att butiken hade slut på precis allt jag ville ha så fick bli en väldigt enkel laxrulle igår. Har som på riktigt bestämt mig för att börja veckohandla i stan, som någon värre vuxen, för att kunna ta större del av erbjudanden, ha större urval på specialkost (har ju celiaki) och framför allt spara pengar. 

Problemet är bara hur man ska veta vad man vill äta för en hel vecka, speciellt om ett sushisug slår till. Har ni tips på veckohandling åt mig? 

 

lchf sushi 2

 

fredag 16 februari 2018 - 06:00

Vår husnummer och numerologins betydelse.

I morgon är det en månad sen vi tog vårt pick och pack och flyttade, och sen sist ni fick se bilder och film av huset så har det hänt ett och annat.

 

1. Nu ser det faktiskt ut som om någon bor här.

2. Vi har fått upp en vacker stringhylla jag fyndat på loppis, där vi nu har kärleksbilder av oss och alla våra odlingar.

3. Husstenen har fått sin husnummer.

 

Vi hade redan förra året, då Skinnars grävde fram vår hussten ur marken, stora planer hur vi skulle pryda den. Enorma siffror skulle på något sätt borras fast, men det största dilemmat var man skulle finna såna siffror.

I vanliga byggaffärer finns siffror, men de var i vårt tycke alladeles för små. Har man en vacker sten, så går det inte bara att ta första bästa. Så vi googlade och sökte land och rike efter något som skulle falla i vårt tycke, men de siffror vi fann kostade hundralappen. Styckepris.

Så när en vän till oss, som arbetar med järn och sånt, sa att han kunde fixa till hussiffror var det som om universum lyssnat till oss.

 

Så vi fick våra siffror och Fredrik har nu visat åter en gång hur tålmodig och noga han kan vara. Han har slipat, målat, slipat och målat lite till - och de siffror som en gång i tiden var järn är nu helvita och på plats på stenen.

 

hussten.15.2.2018 1

 

Tadaa!! Se så vackert det blev.

Om du följer mig på instagram och ser mina stories så såg du kanske en liten glimt av hur det såg ut när vi (läs: Fredrik) borrade i stenen för att få hussiffrorna på plats. Då, jämfört med igår då det var vackert väder, så blåste det iskallt och var mulet. Man ska ju välja sina stunder att arbeta utomhus, höhö.

 

Jag är riktigt nöjd med hur slutresultatet blev, och tycker Fredrik har gjort ett otroligt arbete till att få till så fina och släta siffror. På det viset är vi helt olika, då jag har noll tålamod och inte kan förstå hur bra något blir om man ger lite tid till det. Allt ska ske med detsamma, helst igår. Fredrik däremot är född med tålamod och ser framför sig hur bra något kan bli, bara man inte rusar och försöker få fram ett resultat så snabbt som möjligt.

 

hussten.15.2.2018 2

 

Är man för övrigt intresserad av numerologi, som jag är, så blir vår adressnummer 25 till en sjua. Vilket låter bra, för google menar att är man kreativ, tycker om att skriva och är "lite" spirituell så kommer man att älska att bo här.

Det står att man kan få massor av djupa och intellektfulla insikter i det här hemmet, och det är väl bara hejmåt.

 

Räknar man dessutom vägens namn och vår husnummer tillsammans blir det nummer fyra, som betyder att det här hemmet ger en ansvar, inre styrka och att pengar ska börja rulla in. Halleluja säger jag till det!

 

hussten.15.2.2018 3

 

Och här är det, vårt hem.

Det känns fortfarande så otroligt och underbart att just vi får bo här. I skrivande stund (för när detta publiceras ligger jag och sover) sitter jag på ena sidan av vår nästan fyra meters långa soffa och pajar Mohicana, som sover bredvid mig, på magen. På andra sidan av soffan bläddrar Fredrik på fjärrkontrollen för att se vad utbudet på tv'n är. Mellan oss ligger Fantomen och Leila är vid sitt favoritfönster och sover.

 

Här har vi det bra.

 

 

torsdag 15 februari 2018 - 23:29

Tjock och äcklig?! Nej, Therese.

Jag gillar att titta på youtube, vare sig det handlar om vloggar till roliga videos av katter. Jag får se människor vara kreativa, människor som följer sina drömmar. 

Ikväll fick jag se Therese Lindgren, som har 630 000 prenumeranter, dela sin senaste video. Den heter "TJOCK OCH ÄCKLIG" och jag reagerade med detsamma på titeln. 

 

Som om de orden hörde tillsammans.

 

Therese har 630 000 prenumeranter. Många av dem unga tjejer. Många av dem som nu kommer att tro att tjock och äcklig är något som hör ihop. 

Om det redan finns en sån hets och en norm som menar att det smala är det vackra, varför ens bidra med det genom att döpa en video till det? Känns så onödigt, när hon ändå gjorde så mycket mer roligt och fint i videon, som att hon fick blommor av sin kärlek som hon senare tog en promenad med till vattnet? Tror nog folk hade klickat på videon ändå.

 

 

Videons titel handlade för övrigt om en hostmedicin, och det tog en bra stund innan jag insåg det. 

torsdag 15 februari 2018 - 12:20

Trött på sociala medier.

Igår kväll publicerade jag en osminkad bild av mig själv på instagram där jag står i min ”efter duschen-turban”, pyjamas, varma vantar och vedkorgen i högsta hugg för att gå ut efter mer ved att skapa myskänsla och värme med. Bilden är inte särskilt skarp. Inte heller är det en bild jag skulle lägga upp varje dag för allmänheten. Men det är jag. Det är äkta. Även smajlet, för jag kände mig på riktigt fin och glad efter en lyckad dag.

 

Skarmavbild 2018 02 15 kl. 12.13.04

 

Det är sociala medier och den där verkligheten vi alla vet existerar, men som så många glömmer bort när de scrollar igenom sina flöden som jag tänkte vi kunde tala om idag. För hur många av oss har egentligen ett leende på läpparna dygnet runt eller sitter i konstiga ställningar i soffan bara för att magen inte ska få valkar? Nej, precis.

Ändå väljer många att fylla sina konton med den där perfekta glansbilden av det vi önskar livet vore, när vi egentligen bara fotograferat 10%, och resterande 90% kan vara ett stökigt hem samtidigt som man har alldeles för mycket jobb på gång, grälat med sin vän och den enda orsaken varför man har tid att uppdatera instagram är för att man sitter med stressmage på toaletten.

 

Och jag förstår hur folk kan bli trötta på sociala medier. Speciellt om man faller för fällan att jämföra sig med alla andra.

Att man själv funderar varför alla andra står med tulpaner i handen och ler mot kameran, då ens egna tulpaner blivit svarta men nya blommor kostar för mycket. Varför alla andra ser så snygga ut hos frissan, när man själv känner sig som en mupp med den där cape'n på sig.

Varför alla andra har så fluffiga täcken i sängen, då man själv har skruttiga lakan man borde tvättat för mer än en vecka sen. Varför alla andra verkar ha så underbara och händelserika dagar, då man själv bara hunnit till butiken för att ändå glömma det man egentligen skulle handla.

 

 

Förut kunde jag störa mig på hur perfekta andras instagramkonton såg ut, men idag kunde jag inte bry mig mindre. Jag förstår att alla gör sina egna val vad de vill dela med sig till andra, och inte jag heller med över 1000 unika bloggläsare per dag delar med mig av precis allt. Av många olika orsaker.

Helt ärligt tror jag inte heller världen blir lyckligare av att alla skulle börja fokusera på allt skit omkring sig, och att klaga för minsta lilla sak skulle göra en person mer motiverad att utvecklas. Men att man förstår att se igenom alla glansbilder och att man kan välja vem man väljer att följa på sociala medier.

Jag t.ex väljer att följa kvinnor som Stina Wollter, som gör mig glad och stark i själen.

 

Dessutom. För att överleva på sociala medier så handlar det mycket om att man måste lära sig konsten att inte jämföra sig med alla, samt ta livet med en nypa salt.

Så här kan du göra det:

 

1. Acceptera dig för den du är, på riktigt. Jag talade redan lite om detta för ett par dagar sen om det är något vi stör oss på, så är det med 99% säkerhet något inom dig själv som gör att du känner känslan av t.ex irritation. Vi är i grund och botten den vi är, och det är något vi måste acceptera. Samtidigt som det finns lika mycket vi kan själv förbättra och utveckla när det kommer till egenskaper och kunskaper.

När det kommer till kroppar finns det däremot inte så mycket jag kan förändra på, eftersom jag inte föddes med Kardashians eller Beyonces gener. Där är det bara att fullt ut acceptera sig själv, tillåta sig ha dåliga dagar och sedan rycka upp sig själv.

2. Var dig själv, för du är inte du om du försöker vara någon annan.

3. Sluta jämföra dig med andra, för lösningen till dina problem finns inte hos andra människor. 

4. Lär dig att glädjas med andra. När man värderar sig själv högt så blir det enklare att se andras värde, utan att trycka ner eller jämföra sig med andra. Man har dessutom inte så fullt upp med att tänka på vad andra tycker, för det har ingenting med ens värde att göra.

Det krävs tid och övning att inte blanda in sig själv i varje tanke och känsla.

5. Är du trött på glansbilder? Följ mig på instagram @carloine där du t.ex kan se hur jag och Fredrik spenderade alla hjärtans dag. Inte så där pluttinuttigulli, men otroligt roligt hade vi. Dessutom publicerade jag precis nyss världens roligaste video av Mr Fantomen. 

 

Skarmavbild 2018 02 15 kl. 12.15.17

 

Det här är bara en söt bild av Fantomen jag fotograferade i morse. Man vet att han tror att han är en kung, när han har lyckats göra ett helt rum till sitt eget. Snygga tapeter har han i alla fall.

onsdag 14 februari 2018 - 16:42

Spännande i grottan.

Om någon hörde en kvinna tjoa högt "wohooo" i torgets grotta, så var det bara jag som tyckte det blev lite väl spännande när jag skulle iväg med bilen. 

Glömde som bort att det ekar lite i grottor, höhö.

onsdag 14 februari 2018 - 12:00

Jag vill bara sjunga och ha sju söta barn.

Vissa dagar vaknar jag med den där känslan av att jag bara vill brista ut i sång, som om jag levde i en musikal. Såna dagar är rätt så härliga, eftersom det betyder att jag ändå är på rätt så gott humör och att jag bor tillsammans med en människa som tillåter mig ha mina musikal-utspel utan att röra en min.

 

Orsaken varför jag vill brista ut i sång var femte minut beror mestadels av en film vi såg igår.

Liksom boken ”Omgiven av idioter” så ville jag igår se varför filmen Moana blev så poppis, och varför jag behövde lyssna till sången ”How far I'll go” lika mycket som de spelat den ytterst irriterande sången ”Despacito” på radio.

Nå, filmen som jag trodde skulle bara vara en vanlig animerad film, berörde mig så mycket att jag fick behärska mig att inte dansa runt på vardagsrumsgolvet igår kväll, samtidigt som jag ibland fick hålla tillbaka tårarna. Ska du se en film så är det Moana. Så he så.

 

31430615560 7d38257179 b
Observera Mr Fantomen som också vill vara med i Moana.

 

Och dagen som redan började bra, blev ännu bättre när jag fick träffa ett barn som är sju månader.

Som jag skrev igår så säljer vi lite saker från lägenheten, och dagens första köpare hade med sig sitt barn som charmade mig så pass att jag funderade varför jag inte hade själv sju stycken av såna (då skulle jag verkligen leva i en musikal).

Barnet bara skrattade åt mig och då kan man ju inget annat än att skratta med.

 

Om någon undrar så var Fantomen lika glad att se en bebis som jag var. Vet inte vad det är med frassen, men han älskar barn.  Blir som hypnotiserad och bara måste snusa på dem.

Eller så är han bara ute efter den där stolen barnen färdas då de åker bil, för den ser bekväm ut. Hur som helst så fick vi alla en bra start på dagen.

 

IMG 0862

 

Och nu önskar jag dig en riktigt fin dag. 

Känner du för att sjunga en sång - sjung.