cropped tom header

Ett par ljusglimtar under en motig säsong

Skrivet av Tom Johansson 22.09.2022

overgangSpikskorna har fått vila ett tag, men på måndag börjar Filiph träna för fullt igen.

 

Filiphs tävlingssäsong 2022 blev inte riktigt vad han hade önskat sig. Han kom sent i gång med tävlandet och avslutade tidigt. Ett par ljusglimtar innehöll säsongen i varje fall. Det nya personliga rekordet på 200 meter och finalplatsen på 400 meter i Kalevaspelen kan skönjas i dimman.

200-metersloppet under sprintkarnevalen i Jämsänkoski väckte lite hopp då han sänkte sitt personbästa till 21,58. Rätt bra kändes även loppet i Motonet GP i Jyväskylä. 48,38 är en hyfsad tid, men  konkurrenterna överträffade sig själva ordentligt och i jämförelsen uppfattades kanske Filiphs lopp som halvdant. Att han senare lyckades ta sig till final i Kalevaspelen för sjunde året i rad var positivt. Han löpte på sitt årsbästa 48,30 i försöken. Personliga rekordet från i fjol ligger som bekant på 47,59. I finalen följande dag var orken slut.

Att orka med två lopp nära in på varandra var det stora problemet under säsongen. Men det har även ett par naturliga förklaringar. Träningsvintern präglades av problem med vaden. Han hade tre mindre muskelbristningar som vardera krävde sex veckor med alternativ träning, totalt 18 veckor. I april hade han dessutom corona som innebar ett uppehåll i träningen på fyra veckor. Det betydde att det blev ytterst sparsamt med mjölksyreträningar och det straffade sig naturligtvis under tävlingssäsongen. Återhämtningen var mycket långsam.

Efter FM-finalen avslutade Filiph sin tävlingssäsong, åtminstone mentalt. Han började rikta blicken mot följande säsong. Pliktskyldigast deltog han i SFIM och i stafett-FM utan att sätta några stora avtryck.

Under veckorna efter Kalevaspelen har det varit mest allmän träning, bland annat några långlänkar, för att hålla konditionen uppe under övergångsperioden. I måndags började han sin träning på nytt,  först i lite lugnare takt men från och med början av oktober ska han var i full gång. Målet är förstås att ha en bra träningsvinter och att han kan ta igen det han förlorades vintras och under våren.

Motivationen är i varje fall bra. Att nivån på 400 meter höjts i landet är inspirerande. Grenen har fått en högre status och Filiph har för avsikt att följa med i det uppsvinget. Avsikten är att haka på toppen och förbättra sina rekord nästa säsong. (Tom Johansson)


Bra formbesked: En rejäl putsning av klubbrekordet på 200 meter

Skrivet av Tom Johansson 04.07.2022

blogg jamsaInställning av startblocken före tävlingen.

Den alternativa träningen som Filiph tvingats till på grund av vadproblemen har tydligen haft effekt. I söndags sänkte han sitt personliga rekord med 0,11 sekunder på 200 meter i sprintkarnevalen i Jämsänkoski. Det nya rekordet som samtidigt är en förbättring av GIF:s klubbrekord lyder nu på 21,58.

Loppet i Jämsänkoski var hans andra tävling för säsongen. Förhållandena var utmärkta, 26 grader och en medvind på 0,9 meter per sekund. Filiph kom bra i väg ur startblocken och löpte med bra frekvens. Han lyckades också hålla i hop löpningen in i mål. Känslan efteråt var var nästan odelat positiv.

De som följer med vår blogg har inte undgått att märka att träningssäsongen innehållit en del skadeproblem. Förutom vadproblemen hade han corona som tärde en del på krafterna och ledde till ett uppehåll i träningen. Till det positiva hör att han kan märka att det går att komma tillbaka efter skador. Effekterna av den träning han genomfört under många år finns kvar. Till den alternativa träningen har hört konditionscykeln, simning och en hel träning för att förbättra bålstabiliteten. För tillfället tränar han effekt. Återhämtande träning och vilodagar ingår även i programmet.

Tanken är att han gör sin årsdebut på huvudsträckan 400 meter i Sastamala på lördag. Snabbheten har visats sig vara förhållandevis bra. Nu återstår att se om farten och vaden håller för hela banvarvet. (Tom Johansson)


Försenad säsongsöppning efter vadskadan. Hyfsat lopp på 100 meter i motvind  

Skrivet av Tom Johansson 23.06.2022

seinajoki22Filiph gjorde säsongsdebut med ett 100-meterslopp i Seinäjoki.

Efter många om och men kunde Filiph genomföra säsongens första tävling i onsdags. Efter vårt senaste inlägg har vaden bråkat på nytt och det har gällt att anpassa träningen till vad vaden tål. En ny liten muskelbristning kom en tid efter Portugallägret.

I onsdags blev det alltså ett tävlingslopp på bana. Han löpte 100 i Seinäjoki för att testa hur han återhämtar sig efter skadan. Tiden blev 11,16 efter en lite trög accelerationsfas. Loppet gick i motvind, -1,3 m/s. Filiph är rätt nöjd med sitt lopp, framför allt att han inte kände av skadan och att snabbheten inte lidit så mycket. 11,16 är hans femte bästa tid på 100 meter. Han har visserligen inte löpt 100 meter så värst ofta sedan sina tidigaste juniorår. Loppet i Seinäjoki vann Alexander Björkgren på 10,99 före Niilo Mustalahti på 11,00 och Aleksi Lehto på 11,10. Alla tre har betydligt bättre personbästa än Filiph.

Ett 200-meterslopp i rankingtävlingarna i Uleåborg lekte i hågen. Han beslöt att inte ännu under midsommarhelgen testa hur vaden tål tävlingsfart på 200 meter. Sannolikt anmäler han sig till den traditionella sprintkarnevalen i Jämsänkoski i början av juli. Då blir det att testa hur vaden håller på 200 meter. Huvudsträckan 400 meter får vänta ännu en tid. (Tom Johansson)


Bra stämning på träningslägret i Monte Gordo

Skrivet av Tom Johansson 12.04.2022

monteG

 Erik Back, Filiph och Juho Pirskanen har haft goda träningsförhållanden i Portugal. (Foto: Benjamin Stendahl)

 

Filiph tycker att han återhämtat sig rätt bra efter coronan. Han har avverkat sin första träningsvecka på lägret i Monte Gordo. Det är en bekant miljö, han har varit på många SFI-läger här. Bekanta är också träningskamraterna, halva finalfältet i fjolårets Kalevaspel ingår i gruppen. Med är Erik Back, Juho Pirskanen och Benjamin Stendahl. Filiph är glad över att ha ett sporrande gäng runt sig. Idrottarna har även tillgång till egen massör.

De första dagarna tog han det lite lugnare för att komma i gång. I fredags var det lite hårdare träningar med bland annat 3x300 meter i stegrande tempo, under 40 sekunder. I dag, tisdag ingick 2x450 meter på cirka en minut per drag i programmet.

Mot bakgrunden av vadproblem och coronasmitta under träningssäsongen hittills är Filiph nöjd med känslan i löpningen.

Vädret har varit bra. De två sista dagarna har visserligen varit lite kyligare, men förstås betydligt närmare sommarväder än i det snötyngda Karleby. I morgon och övermorgon lovar prognosen cirka 23 grader i Monte Gordo.

Filiph är tillbaka i hemsoporna på måndag annandag påsk. Vi hoppas att våren kommer på allvar så småningom också i Finland. Då vidtar en period med hård träning för att kunna inleda tävlingssäsongen med god form i slutet av maj. (Tom Johansson)


Till söderns sol efter corona och vadproblem

Skrivet av Tom Johansson 03.04.2022

bloggapril

Kappsäcken packas inför Portugalresan. 


Filiph återupptar träningen på allvar först nu. Han ska vara två veckor i Monte Gordo. Det har varit lite motigt hittills i år. Efter att han repat sig från vadproblemet hann han komma i gång med träningen. Men efter en tid fick han coronasmittan. Det innebar en vecka med total vila från träningen och nästan två veckor med lättare träning. Nu känns det i varje fall bra och Filiph ser fram emot träningslägret i Portugal.

Hallsäsongen stod han nästan helt över efter att träningen lidit av den lindriga muskelbristningen som han fick i slutet av november. Hans enda tävling var 400 meter i hall-FM som han tog som en genomkörare. Tiden 50,26 ska bedömas mot bakgrunden att vadmuskeln inte hade tillåtit några fullödiga drag. Efter FM kändes det bra, tills coronan smög sig på med snuva, halsont och en besvärande rethosta.

Från Portugal återvänder han efter påskhelgen. Tävlingssäsongen ska enligt planerna starta i slutet vad maj. Målet är förstås att höja den egna nivån, att etablera sig som en löpare som för det mesta underskrider 48 sekunder på 400 meter. Det gäller att utveckla alla delar. Träningsupplägget är ungefär det samma som under de senaste åren.

Vi återkommer med en mellanrapport hur lägret i Portugal förlöper. (Tom Johansson)


Till hall-FM utan förväntningar på resultat

Skrivet av Tom Johansson 18.02.2022

Filiph anmälde sig efter lång tvekan till hall-FM som avgörs i Kuopio under veckoslutet. Han har tänkt löpa 400 meter på lördag. Det är i så fall enda tävlingen under inomhussäsongen. Sedan vintern 2014 har han deltagit i samtliga finländska mästerskap i allmänna klassen. Hans första FM var i Rovaniemi 2014. 

Tveksamheten nu beror på att han under vintern haft problem med vaden. Han har haft en liten muskelbristning som begränsat träningsmöjligheterna. Det har blivit mera ersättande träning, men löpning i maxfart har han inte haft. Han känner att benet nu är bra, men utan den hårda löpträningen är oddsen för framskjutna placeringar höga. Målet är att kunna genomföra loppet. Först underuppvärmningen avgöra han om det blir start eller inte. 

Siktet är som vanligt inställt på utomhussäsongen. Filiph brukar inte satsa så mycket på hallsäsongen. Han har i varje fall ett par fjärdeplaceringar från tidigare. Om det inte blir några nya bakslag i form av skador fortsätter träningen för att bygga upp formen för sommarens drabbningar. (Tom Johansson) 


Träningen i gång efter en lindrig muskelbristning, hallsäsongen öppen

Skrivet av Tom Johansson 13.01.2022

filiph blogg Träningen är nu i full gång efter skadan.


Filiph är igen i gång med sin träning. Under slutet av fjolåret drogs han med en liten muskelbristning i vaden som gjorde att han inte kunde träna som normalt på sex veckor. Det blev därför en hel del alternativ träning, mest simning och konditionscykel.

Han känner inte längre av skadan. Förra vekan var han på ett litet träningsläger i Botniahallen. Det blev en del test. Resultaten är lite sämre än vad han haft de senaste vintrarna vid den här tiden på året. Positivt är i varje fall att han kan träna och att han trots allt inte tappat alltför mycket under skadetiden. Känslan är positiv.

 Filiph brukar tävla under hallsäsongen, även om det varit rätt sparsamt. Hur det blir i år är öppet. Det är inte bara de egna förberedelserna som orsakar frågetecknen. Coronasituationen bidrar till en osäkerhet om det ens kan bli några tävlingar i vinter. Filiph väntar och ser, men i vilket fall som helst är fokus i första hand på utomhussäsongen.

 Målet är att kunna ta ytterligare kliv framåt, att etablera sig på en konstant nivå under 48 sekunder på 400 meter. I fjol sänkte han alla sina rekord. Den trenden får gärna fortsätta. Men som alltid gäller det att hålla sig skadefri.

 Han är rätt mycket i Karleby i vinter. Idrottsgården ger inte de bästa förutsättningarna, men måste duga i brist på alternativ. Det blir därför en hel del extra resor till Botniahallen för att få riktiga träningsförhållanden. Vid sidan av sin egen träning leder han även träningen för juniorer. Filiph tycker det är ett bra komplement till den egna satsningen. (Tom Johansson)


Den positiva utvecklingen ska fortsätta med hjälp av hårdare träning

Skrivet av Tom Johansson 16.10.2021

DSC 0183GIF hade även ett lag på den stafetten (DMR, 4000 meter), Joni Virkkala skickar i väg Filiph på andra sträckan som är på 400 meter. (Foto: Seppo Järvelä)

 

Filiphs grundträningsperiod är i full gång. Träningen är hårdare än under tidigare år. Målet är att bygga upp konditionen så att den goda resultatutvecklingen han hade i somras kan fortsätta. Fokus ligger nu på att förbättra den maximala syreupptagningen, Vo2. Snabbheten och styrkan ska också förbättras. Det förnyade träningsupplägget leder förhoppningsvis till att tiondelar skalas bort från sluttiderna.

Grundträningen pågår till månadsskiftet november-december. Efter det blir det mera effekt i träningen. Filiph planerar att ha en kort inomhussäsong, ett par tävlingar före hall-FM som ordnas i Kuopio. Inomhustävlingarna ges dock ingen stor prioritet. Eventuellt blir det också ett 800-meterslopp efter en paus på några år.

Den gångna säsongen var på många sätt bra. Filiph nådde sina mål. Han bättrade på sina personliga rekord på alla distanser. Det blev äntligen FM-medalj i seniorklassen och medverkan i Sverigekampen. För Filiphs del blev det en lam insats i landskampen, men det var ändå en positiv och minnesvärd upplevelse.

Den tuffare träningen har kroppen klarat bra hittills. Men en viss trötthet känner han att de många engagemangen utanför den egna träningen medför. Han hoppas att han så småningom når en balans i vardagen, hård fysisk träning och lämplig mängd andra givande uppdrag. Det handlar om att helheten fungerar och att energin inte läcker ut i onödan. 

För GIF var den gångna säsongen mycket lyckad. Föreningen avancerar i den inhemska rankningen. Det finns möjlighet att denna utveckling kan fortsätta. Flera lovande juniorer börjar visa framfötterna. Med tålamod och målmedveten träning finns förutsättningarna där.

 Då en förening har en livlig verksamhet ökar trycket på ekonomin. Coronapandemin har bidragit till att GIF inte fått in pengar som under normala år. Ärevarvet som är viktigt för föreningen kunde ordnas först i oktober. Till all lycka gick det bra, målet att få i hop 10.000 euro uppnåddes med marginal. För närvarande ligger man till och med en bra bit över 12.000 euro. Det är både idrottarna och ledarna mycket tacksamma över. (Tom Johansson)


Första medaljen på seniornivå, trägen vinner. Sverigekampen nästa

Skrivet av Tom Johansson 29.08.2021

malfoto2

filiph

Äntligen medalj för Filiph! (Foto: Maisa Järvelä)

 

Talesättet trägen vinner passar bra in på 400-metersfinalen i lördags. Filiph vann inte loppet, men lyckades ta sin första FM-medalj i seniorklassen. Erik Back, HIFK, som på många sätt haft en liknande utvecklingskurva som Filiph steg för första gången upp på högsta pallen i Kalevaspelen. Guldet i den nionde finalen är honom väl unnat. Back har länge hört till den absoluta landseliten, men har inte tidigare vunnit i Kalevaspelen.

Filiphs uthållighet belönades också till slut med en efterlängtad medalj. Det var femte FM-finalen på raken. Han har för övrigt deltagit i alla seniormästerskap sedan han var 17 år, både inomhus och utomhus. I juniorklasserna blev det medalj varje år.

Känslan nu kan jämföras med FM för 16-åringar i Åbo år 2013. Helt ny i branschen och osäker på vilken idrott han skulle satsa på tog han en bronspeng på 300 meter. Det var gnistan som på allvar tände intresset för en löparkarriär. Han övergav fotbollen och inriktade sig på långsprint. Utvecklingen var då snabb. År 2014 blev ett bra år för honom. FM guld i hall-FM på 300 meter och SFI-rekordet 35,60 var en inspirerande början på friidrottskarriären. Som 22-åring tog han i sitt sista junior-FM blev det också en guldpeng på 400 meter.

 I sitt 107:e 400 meterslopp kom den första medaljen i Kalevaspelen. Han är glad över att det lyckades denna gång. Hans lopp var dock inget vidare, vilket tiden 48,29 också antyder. Även med sin erfarenhet i bagaget blev det för mycket stress mellan 100 och 250 meter. Vid 300 meter var han i takt med sin tidsplan. Löpningen blev ändå inte tillräckligt avslappnad under de sista 100 metrarna. På TV-bilden såg det ut som om  han kom bra på slutet, men det beror i hög grad på att mjölksyran bromsade in de flesta av konkurrenterna ännu kraftigare. Segraren Back gjorde sitt eget lopp och hade krafter kvar på målrakan. För ”hemmastudion” uppfattades loppet som bra TV-underhållning, dessutom med lyckligt slut. En medalj har funnits på önskelistan. En omläggning av träningen tror Filiph att är en betydande faktor bakom medaljen. Han har under sommaren tränat mera mängd än under tidigare somrar och det har hjälpt honom.

Medaljen i Kalevaspelen ger också Filiph en plats i Finlands lag i Sverigekampen. Han har fått besked att han är uttagen för 400 meter och långa stafetten.

För GIF har Kalevaspelen i Tammerfors varit en riktig framgångssaga. Det började med ett övertygande millopp av Nina Chydenius som hon sedan följde upp med en bronsmedalj på 5000 meter Att Joni Virkkala tog plats i 800-metersfinalen var en bedrift. I finalen löpte han in som sjua. (Tom Johansson)

 

fm pris

Förutom ära och berömmelse blev en medalj och en Mumin-mugg belöningen.

 


Rekordputsning också på 400 meter, 47,59 i Åbo

Skrivet av Tom Johansson 05.08.2021

Filiph i Abo

Det var glada miner i Åbo efter rekordförbättringen på 400 meter. (Foto: Joni Virkkala)

 

Filiph har nu förbättrat sina rekord på alla sina distanser. I onsdags stod banvarvet i tur. På Paavo Nurmi Stadion i Åbo avverkade han varvet på 47,59. Det var en putsning av personliga rekordet med 30/100. Tiden gör honom till trea i den inhemska årsstatistiken. Segraren i Åbo, Jonni Blomqvist, är tvåa med tiden 47,54. Nämnas kan att Tuomas Lehtonen var trea i Åbo-loppet med tiden 47,60 vilket berättigar till en fjärde plats i statistiken. Viljami Kaasalainen är statistiketta med 47,48 som han noterade i Äänikoski för en tid sedan.

Filiph är givetvis nöjd med loppet. Flera faktorer ligger bakom förbättringen. En omändring i träningen är en viktig del. Då han förut tagit lugnare med träningen under tävlingssäsongen har han nu tränat hårdare. Naturligtvis tar han lugnt dagen före tävling, men i övrigt är det mera träning sommartid än under tidigare år. Det tidigare konceptet passar inte riktigt för Filiph. Han fungerar bättre då "on-knappen" hela tiden är intryckt. Att vila sig i form fungerar sämre för honom.

En bra fartfördelning bidrog även till rekordtiden. Denna del har varit problematisk för honom. Att han löpt på de yttre banorna har gjort att han inte får någon hjälp med farthållningen av medtävlarna. Också i onsdagens lopp hade han ytterbanan, men han var denna gång mera förberedd på det eftersom hans tidigare årsbästa indikerade på att det skulle bli så. På den första 200-metern noterades han för ungefär 22,9. Vid 300 meter klockades han för 34,7. Det betyder att sista hundringen gick på cirka 12,9.  Skillnaden mellan första och andra halvan av loppet var under två sekunder.

Den tredje faktorn som bidrog var ett gott självförtroende. Till det bidrar rekordputsningarna på de kortare distanserna. Snabbheten har förbättrats. De nya spikskorna i kolfiber har troligen också en andel, åtminstone kan de förstärka självförtroendet. "Monsterskorna" har väckt en hel del uppmärksamhet i olika diskussioner. Filiph har sänkt sina rekord på de kortare distanserna med traditionella spikskor. I Åbo hade de uppmärksammade skorna. Hur stor andel spikskorna har kan knappast någon säga, inte heller på vilket sätt de påverkar löpningen.

Nivån på de finländska 400-meterslöparna har varit ett kärt samtalsämne redan länge. En hånfull diskussion triggades i gång av Karsten Warholms fantomlopp på 400 meter häck. Han ligger långt före de finländska kvartmilarna utan häckar. Man glömmer lätt att samma situation gäller i de flesta länder. I Norden finns väl för tillfället ingen 400-meterslöpare som kan matcha Warholms tider med häckar.

De aktiva själva är förstås medvetna om hur deras nivå är i förhållande till världseliten. Man ska då komma i håg att det är en populär sträcka som man satsar på i hela världen. Konkurrensen är stenhård. Vilka är då de finländska löparnas utgångsläge. De kan inte leva på sin löpning. De studerar eller jobbar och idrotten inte den totala satsning som skulle behövas för att komma nära världstopparna. Uppbackningen från förbundet är kanske inte heller den bästa. Det är undantag att 400 finns med på tävlingsprogrammet i de inhemska GP-tävlingarna. De får hålla till i tävlingar med mindre medial uppmärksamhet.

Om 400-meter är ett sorgebarn inom finländsk friidrott är det inte ensamt, vilket förstås inte är någon tröst. (Tom Johansson) 

 

Det blev ett högklassigt lopp med finländska mått mätt.